I en artikel i Ilta-Sanomat (28.3.2023) berättar den 25-åriga Vilma Honkanen om hur hon fick sluta med vitt snus för att hon började må dåligt. Hon testade snuset som 19-åring, eftersom hon hade hört att det vita snuset dämpar hungerkänslorna. Vilma tränar fitness, och håller ofta en diet inför tävlingar. Hon blev beroende nästan med en gång: efter varje måltid, när hon tvättat tänderna eller tränat landade en snusprilla under läppen. Efter en månad konsumerade hon en burk snus per dag.
Vilma fick snart ett sår under läppen av nikotinpåsen, hög vilopuls och rytmstörningar. Det oroade henne, men eftersom hennes kompisar också använde vitt snus och snusburkarna var vackert pastellfärgade med olika smaker, kändes det inte farligt att använda produkten. En gång när hon körde bil på natten använde hon snus för att hålla sig vaken. I samma ögonblick började hennes hjärta skena iväg. Och det var då hon förstod att det på riktigt var farligt, berättar hon i Ilta-Sanomat.
Vilma Honkanen representerar på många sätt en typisk målgrupp för försäljarna som marknadsför det vita snuset. Hon är ung och tjej. I en studie vid Södertörns högskola (2022) framgår det att det vita snuset särskilt gått hem hos unga kvinnor. Deltagarna i undersökningen upplever att vitt snus marknadsförs som en slags glad, trendig och positiv accessoarman man bär med sig. Genom färgglada och tilltalande annonser presenteras det som ett godis eller ett tuggummi. När deltagarna i studien under en längre tid blev exponerade av nikotinpåsarna via marknadsföring ledde det tillslut till att de själva började konsumera produkten. Varningssignaler om att de hade att göra med en hälsofarlig produkt klingade för döva öron. Att vänner använde vitt snus och influencers marknadsförde produkten påverkade också deras konsumtionsbeteende och att nikotinpåsarna normaliserades.
Författarna till studien, Elvira Jerkovic och Tilda Carlsson, beskriver marknadsföringen av det beroendeframkallande vita snuset eller ”godiset” som på gränsen till det illegala. Och man kan bara hålla med. Att produkterna skulle vara ofarliga är felaktigt. Och att det inte är fråga om en tobaksprodukt är en sanning med modifikation. Nikotinet i påsarna utvinns av tobaksplantor, och en påse kan motsvara trettio cigaretter när man tittar på nikotinmängden.
I påsk blev det fritt fram att sälja nikotinpåsar med över fyra milligram nikotin i affärer och R-kiosker i Finland. Sedan dess har det vita snuset gått åt som smör i solsken. Särskilt unga tjejer är alltså utsatta för en aggressiv marknadsföring av ett nervgift som är starkt beroendeframkallande och kan påverka hjärtat och hälsan.
Den finska tobakslagen som i nuläget håller på att uppdateras måste täppa igen kryphål som gör att företag kan marknadsföra synbart ”tobaksfria produkter” till tonåringar. Att sponsra events, marknadsföra sig genom influencers, dela ut gratisprover och ha färgglada förpackningar med olika tilltalande smaker är oetisk marknadsföring som helt säkert får konsekvenser för folkhälsan i stort. Personer som använder nikotin har även visat sig vara mer benägna att använda andra hälsofarliga produkter och substanser.
Vilma Honkanen har slutat med snuset, men hur är det med alla andra som blivit beroende av det?
Källor: På gränsen till det illegala: Marknadsföring av det beroendeframkallande ”godiset”. En studie om ungdomars perspektiv på marknadsföringen av vitt snus. Av: Elvira Jerkovic och Tilda Carlsson vid Södertörns högskola, Institutionen församhällsvetenskap.
Iltasanomat 28.3.2023.